Sommarresa 2010
Det här är en minimalt bearbetad version av en reseberättelse som jag tidigare visat i Svenska Järnvägsklubbens webforum "Postvagnen".
Resan gjordes i juli 2010 och texten är från 2010 - 2011.
Denna reseberättelse Resor Bilder Hem
Del 5, med IC 615 till Ancona
Resan fortsätter, och nu ska vi lämna Milano.
Sent igår kväll hade Järnvägsingenjören anlänt från Stockholm till Milano och hotellet på egen hand, liksom Statstjänstemannens bagage från Frankfurt. Väskan torde ha kommit till flygplatsen redan på torsdagskvällen, men det tog ett extra dygn innan italienarna behagade köra ut den trots ett antal telefonsamtal och löften om att den snart var på väg...
Men nu är det lördag morgon och vi går över gatan från hotellet till Milano Centrale, invigd i sin nuvarande form 1931.
Wikipedia om Milano Centrale
Mussolini lär ska ha gillat bygget och sett till att få det färdigt.
Pampig kåk i alla fall och i ett hörn hittade vi ett fik som serverade stor italiensk frukost i form av espresso och en croissant (Normal italiensk frukost är espresso och en cigarett... 🙂).
För-säkerhets-skull-proviantering i en kiosk på stationsplanen, och sedan upp mot tågen. På spår 15 står en ETR500 i ett "Frecciarossa" mot Neapel.
Men vi fortsätter vidare mot röran vid IC 615 Milano - Crotone.
Information...
Vi hittar vagn åtta ganska långt fram i tåget och lyckas köra ut ett par pensionärer ur kupén som inte helt accepterade systemet med reservationstvång och platsbiljetter...
Vårat lok. E444 är något av en italiensk 103:a men som tappat sina linjer vid en modernisering på -90 talet. Sth 200 km/h och 4200 kW med kontaktorpådrag och motstånd ála spårvagn...
Hyfsat schüssta kupévagnar med AC och så. I teorin. Vi hade naturligtvis plats i en vagn där ACn inte fungerade... Till slut var det bara att ge upp och öppna den minimala springan i fönstret. Sen började det jama över Järnvägsingenjörens huvud. Kupégrannens katt visade sig ligga i en bur där, och den tyckte inte om fartvinden i 200 km/h...
Tåget bestod nästan uteslutande av kupévagnar, men en salongsvagn var med. Den utlovade serveringsvagnen var däremot inte med, men hade den funnits i sinnevärlden hade den nog inte kommit många meter i de belamrade gångarna. För-säkerhets-skull-provianten räckte inte långt 🙁.
Det går undan över slättlandet! Om banan har det vet jag inte, men fordonen hade i alla fall sth 200 km/h och det går åt lite ström vid 3 kV. Mycket tråd i luften blir det... På så kallad förekommen anledning har man gått över till 25 kV AC på de nybyggda höghastighetslinjerna i Italien.
Rälerna är förresten vitmålade i livet, är det för att minska risken för solkurvor? Har det någon effekt?
Uppehåll vid någon mellanstation.
Tåget är långt och eftersom folk springer på utsidan till rätt vagn i andra änden av det fullsatta tåget (vilket i och för sig kanske var nödvändigt eftersom gångarna var ordentligt blockerade överallt) tar det lite tid överallt. Sakta men säkert ökar förseningen.
Med 35 grader och stekande sol blir det fort riktigt varmt när det inte finns ordentligt öppningsbara fönster. Efter Rimini började det tunna ur och det gick att hitta ströplatser i de vagnar där ACn fortfarande fungerade, det går liksom inte så bra för ACn om man öppnar massa fönster när det är 35 grader och fuktigt ute vilket italienarna gjorde... Nåja, hälften av vagnarna var nog kalla i alla fall.
Italienkarta hos Trainspotting bukkes
Framme i Ancona..
..en knapp halvtimme sena. Det var många som ville till kusten denna lördag.
Regionaltåget till Pescara med den typiskt italienska manövervagnen främst väntar på att få följa efter InterCitytåget söderut.
Inte fult nöjda med Trenitalias insats..
..tog vi oss ut från stationen och över gatan för att kompensera den uppkomna vätskebristen samt inmundiga en utsökt pasta fruti di mare. Med maten återfick Italien i alla fall några förlorade poäng...
Från uteserveringens bord kan man studera orangea trådbussar av olika årsmodell som vänder framför stationen.
Efter lunchen beslutades om promenad istället för trådbuss in mot stan. Det var dock lite längre än väntat med väskor i värmen...
Arkaderna skänker lite svalka. Ganska sömnigt såhär en lördagseftermiddag.
Ancona är en hamnstad vilket man kan se när man går mellan stationen och gamla stan.
Konst...
Annan konst hos fiskeriet. Ganska många trålare som ligger uppradade med aktern mot kaj, de flesta utanför bild...
Ancona Marittima. Hit hade det gått att åka regionaltåg, men inte just vid denna tid en lördag.
Gamla stan i Ancona är ganska gullig, men vi hade varken tid eller ork att gå runt så mycket med packning i värmen.
Fortsättning följer!