Sommarresa 2010
Det här är en minimalt bearbetad version av en reseberättelse som jag tidigare visat i Svenska Järnvägsklubbens webforum "Postvagnen".
Resan gjordes i juli 2010 och texten är från 2010 - 2011.
Denna reseberättelse Resor Bilder Hem
Del 22, hem från Wien
Det här blir sista delen av denna reseberättelse.
Sist hade vi anlänt till Wien med flyg från Skopje och sällskapet spridits i olika riktningar, Tysken från Stocksund och Den Folkvalde fortsatte med pendeltåget från Flughafen Wien till Wien Mitte.
Ordentlig jordningsutrustning fanns redo på flygplatsstationen ifall att Niklas fem år med god hand med det elektriska skulle...
Planen var att besöka MAK och denna något annorlunda utställning av Nordkoreansk konst till Kim Il Sungs ära. Men eftersom den var måndag: Stängt!
Istället blev det en spårvagnsfärd..
..längs ringen och en kort titt på stan.
Wien är pampigt...
Över huvud taget en trevlig stad, en av mina favoriter måsta jag säga. Att det går spårvagnar överallt gör det inte sämre...
Via promenad och Domen hamnar vi på tunnelbanestation Stephansplatz mitt i gamla stan, hit når inte spårvägen som håller sig utanför den innersta ringvägen.
Öppna spärrlinjer markerade med bågar, inget som stoppar trafikantflödet och det går knappast att missa var gränsen för avgiftsområdet går. Biljetten stämplas i den blå automaten.
Stationerna på de "nya" tunnelbanelinjerna är väll inte något särskilt, ganska trista till och med, men hela och rena.
Fordonsdesignen med lysröret i fronten är lite speciell. Fö. lär frun till Istanbuls borgmästare ha varit i Wien och sett dem, och sedan bestämt hur de ASEA byggda snabbspårvagnarna skulle se ut... Inte för jag egentligen vet om det är sant, men man ska aldrig förstöra en bra historia med fakta...
Tekniskt är de lika Münchens äldre tunnelbanevagnar och de är ganska komfortabla. Orange och grå inredning får väll anses tidstypiskt...
Vi åker två stationer till Landstrasse, och går upp..
..till stationen Wien Mitte. Stationen har förvandlats till ett rejält köpcentrum, eftersom affärer på stationer får ha öppet även på söndagar i Österrike... Regionaltåget mot Payerbach passar dock inte oss..
..utan vi väntar in S7 mot Wolfsthal. S7 har halvtimmestrafik samt enstaka insatståg med färre uppehåll, ett av dessa åkte vi med.
CAT, City Airport Train, trafikerar också sträckan Wien Mitte - Wien Flughafen utan uppehåll åtta minuter snabbare men till en betydligt högre kostnad och utan bytesrätt till övrig kollektivtrafik på biljetten. Med S-bahn köper man en vanlig zonbiljett som även gäller på spårvagn, tunnelbana mm.
Dessa "österrikiska X10:or" är rätt bra att åka med. Lite spartansk inredning för längre sträckor kanske, men bekväma som pendeltåg. Typ 4020 är inspirerade av tyska BR 420, den första trevagnsenheten levererades 1978 men gick inte att använda i trafik förrän ett år senare.
Den 12:e juli 2010 var en varm dag, och en poäng med att åka CAT hade varit luftkonditioneringen. Men då hade man förstås inte kunnat luta sig ut och ta en sån här bild. Den ljumma fartvinden utanför ett tågfönster som rör sig i "lagom" fart är ganska trevlig...
Tillbaks på Flughafen Wien - Schwechat. S-bahn tågen är bemannade med förare (hänger i fönstret, backspeglar finns inte) och konduktör (på plattformen och ger avgång) som klipper och säljer biljetter. Teoretiskt tror jag man ska löpa biljett i förväg på denna sträcka (det är olika på olika sträckor utanför stadsgränsen), men det verkade gå bara att köpa ombord ändå...
Åter i terminalen. Incheckade och med bagaget polletterat redan i Skopje var det bara att passera säkerhetskontrollen och beställa en Sachertårta på insidan 🙂.
Klockan är lite över åtta och det är snart dags att gå ombord på OS 317 till Stockholm, även denna sträcka en A319.
En sista blick på Wien. Lite häftigt flygledartorn!
Middag! Austrian bjöd på en pappkartong..
..med sallad och plastbröd, samt en Ottakringer. Den här resan fanns det aldrig någon chans att äta i restaurangvagn så det blir ingen bild på det, men läsaren kan nog ändå föreställa sig skillnaden mot att sitta vid ett riktigt bord och få maten på en tallrik! (Svarta hundskålar som man värmer i mikron kommenteras inte här.)
Men efter en extra Ottakringer är det förlåtet...
Tillslut är vi så hemma på Arlanda vid halvelvatiden på kvällen efter tolv dagars spännande resa i lite annorlunda länder. Under resan lyckades Den Folkvalde dessutom besöka de sista på listan av fastlandseuropas länder, om man nu inte räknar delar av Kaukasus...
Här slutar denna resa, även om det för Den Folkvalde bar iväg till Tyskland dagen efter, men det får bli en annan berättelse en annan gång!