Sommarresa 2007 på fyra spår i Europa
Det här är en reseberättelse i något bearbetad version som jag tidigare visat i Svenska Järnvägsklubbens webforum "Postvagnen".
Del 1
Del 2
Del 3
Del 4
Del 5
Del 6
Del 7
Del 8
Del 9
Del 10
Del 11
Del 12
Del 13
Del 14
Del 15
Del 16
Del 17
Del 18
Del 19
Del 20
Del 21
Del 22
Smalspåret bestod tidigare av den huvudsakligen nord-sydliga huvudlinjen Haivoron - Vinnysia - Berdisev - Zitomir - Korosten och den huvudsakligen öst-västliga Kamenka - Rudnitsa - Haivoron - Podgoradnaja - Olivopol samt ett större antal korta bibanor och industrispår. Första sträckan öppnades 1896 och den sista kring 1925, men innan den sista smalspårssträckan byggdes hade andra redan breddats eller lagts ned. 1960 fanns sträckorna Haivoron - Vinnytsia - Berdisev, Haivoron - Podgoradnaja och Haivoron - Rudnitsa - Kamenka samt sidolinjen Dokhno - Cecelnik kvar med ett á två dagliga persontåg, samt godståg eller på vissa linjer blandade tåg. Haivoron - Vinnitsa (som vi åkt hit över) breddades under 60- och 70-talen. Därefter påbörjades breddning av Haivoron - Podgoradnaja med fyrskensspår från vardera hållet, men har aldrig avslutats utan mittsträckan Tauzne - Holovanivsk är fortfarande smalspårig. Lokal godstrafik kördes bredspårigt medan genomgående gods samt persontåg smalspårigt.
Efter Sovjetunionens fall har den mesta industrin längs smalspåren lagts ned och godstrafiken är i princip obefintlig. 1996 lades sträckan Rudnitsa - Kamenka som passerar genom Transdnistr till Moldavien ned, främst pga. tullproblem för den tidigare stora godstrafiken. Bibanan Dokhno - Cecelnik miste sin trafik ungefär samtidigt. 1999 ställdes trafiken in på linjen Haivoron - Podgoradnaja, men senare har den återupptagits Haivoron - Holovanivsk med anslutande bredspårståg Holovanivsk - Podgoradnaja tre dagar i veckan. Kvarvarande smalspår är Rudnitsa - Haivoron - Holovanivsk som 2007 trafikerades med ett dagligt tågpar samt ytterligare ett tågpar Rudnitsa - Haivoron tre dagar i veckan.
Nu började det kurra i magen så Konsulten, Järnvägsingenjören och Den Folkvalde letade rätt på hotellet i närheten som var stängt dagen innan och käkade frukost där. Hotellet verkade vara öppet men inte ha just några gäster, så värdarna sov nog bara när vi försökte ta in där dagen innan... Tysken från Stocksund som inte ville äta något letade under tiden reda på smalspårets verkstad, som är huvudverkstad för de kvarvarande smalspårens TU2 diesellok, och bjöd in sig på ett studiebesök där.
Tidtabellen för det dagliga tågparet är upplagd för att hinna ett varv på det tidigare nätet(!) på ett dygn, vilket medför att tåget utgår från Rudnitsa 4.30 - Haivoron - Holoviansk - Haivoron med lokbyte - Rudnitsa 21.33. Då har det sista tåget gått, och i Rudnitsa finns ingenting. Marknadståget utgår däremot från Haivoron mitt på dagen, kommer till Rudnitsa på eftermiddagen och går tillbaks på kvällen, så vår resplan var timad för att vara i Haivoron en marknadsdag...
Del 1
Del 2
Del 3
Del 4
Del 5
Del 6
Del 7
Del 8
Del 9
Del 10
Del 11
Del 12
Del 13
Del 14
Del 15
Del 16
Del 17
Del 18
Del 19
Del 20
Del 21
Del 22
Bilderna är från juli 2007 och texten från 2007 - 2008.
Del 18, smalspåret i Haivoron
Sist hade vi kommit till Haivoron och sent på kvällen hittat ett ställe att bo på.
Morgonen efter kändes vägen tillbaks mot stationen betydligt mer idyllisk än på natten innan. Här möter vi en typisk landsortsbuss av nyare modell.
Strax passerade vi en järnvägsövergång, med fyrskensspår! Haivoron är huvudort för det centralukrainska smalspårsnätet, eller den 131 km långa rest som är kvar av det tidigare över 700 km stora nätet.
En kvarts promenad -rätt väg- från Gostnitsa Ukraina var vi vid stationen.
Framför stod en typisk landsortsbuss av äldre modell. Vi gick upp på gångbron i bakom bussen..
..över bangårdarna (smalspåret kommer från vänster och går ihop till fyrskensspår vid den vita muren mitt i bilden) till..
..smalspårets prosaiska stationshus för att kolla att avgångstiderna från internet verkligen stämde, samt köpte biljett för den fortsatta färden.
Normalspårets stationshus, något större än smalspårets...
Vid smalspårets plattform stod redan två passvagnar och en finka framväxlade som allteftersom fylldes med diverse inköp från stadens marknad...
Länk till Niklas bilder från smalspåret
Mätta och ett marknadsbesök senare knatade vi tillbaks mot stationen. Vid det före detta vattentornet rörde ett smalspårslok på sig..
..och på bredspåret växlades det vagnar från ett ankommande godståg.
Vi fortsatte mot stationen och hittade stationsavträdet. Det är ju inte helt säkert att det finns någon fungerande tratt på tåget så det verkade bäst att nyttja bekvämlighetsinrättningen..
..som luktade precis som man kan tänka sig...
Framme vid smalspårsstationen hade ett lok kopplats till vårat tågsätt, och platserna börjad fyllas upp. Vi packade in oss en ledig fyrgrupp och..
..strax kom tåget från Holovanivsk(?) in. 2007 gick det ett dagligt smalspårståg Haivoron - Holovanivsk, 2008 gick det endast måndag, fredag och söndag. Haivoron - Rudnitsa trafikeras av ett dagligt persontågpar samt ett tisdag, fredag och söndag, vilket är marknadsdagar i Haivoron.
Fortfarande en stund kvar till avgång, bäst att köpa med sig lite mer vatten. Om man går över gångbron istället för att springa över spåren som alla andra får man bra utsikt över bangården...
Det ryker när man gasar med en TU2. Även nyreviderad...
Strax dags för avgång.
Och så bar det iväg från Haivoron ut på den ukrainska landsbygden. Vid varje mjölkpall släppte det välfyllda tåget av folk med veckans inköp. Det verkar fortfarande bo mycket folk på landet här.
Men mer om smalspårsresan nästa gång, för nu är 10 000 tecken slut...