Sommarresa 2007 på fyra spår i Europa
Det här är en reseberättelse i något bearbetad version som jag tidigare visat i Svenska Järnvägsklubbens webforum "Postvagnen".
Del 1
Del 2
Del 3
Del 4
Del 5
Del 6
Del 7
Del 8
Del 9
Del 10
Del 11
Del 12
Del 13
Del 14
Del 15
Del 16
Del 17
Del 18
Del 19
Del 20
Del 21
Del 22
Antalet tåg som erbjuds är däremot inte så imponerande, förutom fjärrtågen till Bukarest, St:Pertersburg och Moskva finns några lokaltåg till Bender 3 och Ungheni (Bender 3 är egentligen samma som Bender 2 men ett spår som "inte ligger i Transnistrien").
Än mer fulländad är Deltic motorn med tre motkolvscylindrar i en triangel som tex. sitter i engelska Class 55 lok. De ryska motkolvsmotorerna är för höga för att kunna sitta i normalspåriga lok/lok med europeisk lastprofil så för M62 loken, som konstruerads för export till det normalspåriga Östeuropa som svar på NOHABS export av licensbyggda GM lok (M61) till Ungern, fick en V12 motor snabbt tas fram.
Tåg (förutom lokaltåg då) är något man åker på natten i fd. Sovjet. Den där lite nervöst förväntansfulla stämningen som gärna omger nattåg var på topp. Och ljudet av två 3TE10M lok på tomgång i natten är något alldeles extra (Tb låter som en moppe i jämförelse!), om någon kan tala om hur man får ut inspelade ljud ur en SE 750i telefon lovar jag att ni ska få höra...
Del 1
Del 2
Del 3
Del 4
Del 5
Del 6
Del 7
Del 8
Del 9
Del 10
Del 11
Del 12
Del 13
Del 14
Del 15
Del 16
Del 17
Del 18
Del 19
Del 20
Del 21
Del 22
Bilderna är från juli 2007 och texten från 2007 - 2008.
Del 13, på spaning i Chişinău
Sist hade vi kommit till Chişinău med nattåget från Bukarest.
Efter att ha hittat ett hotell samt stödsovit en timme återvände vi till den vackra stationen och..
..letade rätt på biljettkassan. Enligt skylten verkar det finnas det övernattningsrum på stationen som kanske hade varit ett bra alternativ till hotellet. Egentligen är de tänkta för resande som åker med tåg som kommer eller går mitt i natten och man måste ha en tågbiljett hit eller härifrån för att få ta in, men det hade vi ju...
På den luftkonditionerade biljettexpeditionen gick det alldeles utmärkt att köpa biljetter för den fortsatta resan härifrån på engelska.
Fina detaljer på övervåningen i det vackra och ganska Tsar-ryska stationshuset. CFM har fler bilder på sin hemsida.
CFMs hemsida
I den brännande solen utanför stationshuset stod detta ånglok plintat.
Men vi gick upp på gångbron och tittade istället på det 3TE10M dragna tåget som strax skulle avgå mot Moskva.
De ständigt rykande 3TE10M loken har liksom många andra sovjetiska diesellok en stående motkolvsmotor som gärna drar olja från det övre vevhuset. Annars har motorkonstruktionen fördelar i form av låg vikt, enkel konstruktion (helt utan kamaxlar och ventiler) och hög termisk verkningsgrad. Det har även funnits amerikanska lok med Fairbanks-Morse motkolvsmotorer.
Motkolvsmotor
Deltic motor
British Rail Class 55
Efter förrättat förvärv på stationen tog vi en trådbuss upp..
..till centrum. I bakgrunden parlamentsbyggnaden.
70 % av Chişinău förstördes under andra världskriget och stora delar av centrum återuppbyggdes i "Stalinarkitektur" i början av 50 talet. Lunch intogs på en chic restaurangs uteservering under Bulevardul Stefan cel Mares träd.
Efter lunchen tog vi en tur ut i förorten. När Khrushchev efterträtt Stalin ändrades stadsbyggnadsidealen och under mottot bättre, billigare, snabbare började man bygga med prefabricerad betong efter 1955. Sådant finns det en del av i Chisinau (som faktiskt är en vacker stad, och den grönaste i Europa)... En typisk Krushchjovka är fem våningar hög utan hiss (samma anledning som våra trevåningshus från miljonprogrammet), men här vid "porten till Chisinau" där vägen från flygplatsen når staden har man ökat på byggnadshöjden betydligt.
Wikipedia om Krushchjovka
Nöjda med betongen tog vi bakugnen, förlåt trådbussen, tillbaks till centrum.
Tursättningen av bussarna verkar vara ganska fast, målad linje/destinations/linjesträckningsskylt på en trådbuss. Om man ändrar sig kan man förstås sätta en annan skylt över i hållaren.
Tillbaks i stan knatade vi runt och letade efter busstationen som ligger på en bakgata i centrum. Chisinau är främst en trådbusstad, men viss stadstrafik med dieselbussar som denna finns det förstås.
Eh... Tratt...
En titt in i en typisk mataffär med typiska livsmedel; bröd, korv och sprit...
Avgångstavlan och några av bolagens biljettkassor på centralbusstationen, det finns även en norra och sydvästra busstation där långfärdsbussarna i respektive riktning går. Från centralbusstationen går framför allt regionala linjer och linjer mot Transdnistr med mini/midi bussar. Buss är det vanligaste sättet att resa i Moldavien och trafiken omfattande.
Busstationens väntsal.
Och "spårsidan" av busstationen där de "stora" bussarna går. Vi försökte fråga oss fram om när och var bussen till Orheiul Vechi skulle gå dagen efter. Till sist blev vi..
..utpekade på gatan framför busstationen och en lite bit upp längs gatan fanns en till biljettkassa i en barack. Tanten i luckan pratade inget begripligt språk, men förstod snart och skrev ned tid och destination på en lapp samt pekade ut var den skulle gå. De flesta bussarna såg dock inte ut som denna utan var vanliga tråkiga Mercedes minibussar.
Nöjda med informationen för morgondagen kunde middagen intagas med gott mod (en bra restaurang i ett kommunistland ligger alltid på en bakgata och då kommer utsikt över sopcontainrar å så på köpet...).
Efter middagen var några trötta, men Tysken från Stocksund och Den Folkvalde tog en tur till stationen för att studera folklivet vid nattågens avgång.
Chişinău by night från hotellbalkongen. Nästa gång ska vi åka ut på den moldaviska landsbygden.