En resa med den rumänska tidsmaskinen
Det här är en reseberättelse i något bearbetad version som jag tidigare visat i Svenska Järnvägsklubbens webforum "Postvagnen".
I Rumänien annonseras sju slags resandetåg som kan delas in i fyra "sunkighetsklasser":
Det förekommer att rälsbussar (PM) kopplas sist i ett loktåg (P) för att erbjuda direktförbindelse från någon sidobana eller av omloppstekniska skäl och då anges tåget som P.
Bilderna är från september 2007 och texten från samma år.
Del 2, med tåg från Timisoara
Tidigt (nåja) på torsdagsmorgonen gick vi de få stegen från hotellet över gatan till Gara de Nord i Timisoara.
På andra sida stationshuset hittade vi vårt tåg, A 1629 med avgångstid 8.23 mot Bukarest, dit det skulle ta sig på tappra 12 timmar...
P (personal) och PM (personal automotor = rälsbuss) är lokaltåg som stannar överallt, och är enklast.
A (accelerat) är snälltåg som gör färre uppehåll och kan gå långa sträckor. Något snabbare och dyrare än P/PM, men nästan lika sunkigt eller värre eftersom det kan ha varit på väg många timmar sedan det "städades".
R (rapid) och RM (rapid motor = motorvagn) är något dyrare snälltåg med ungefär samma uppehåll som A men med bättre vagnar.
IC (intercity) och EN (EuroNight) är dyrare och snabbare än R med färre uppehåll och de bästa vagnarna.
Tåget var av någon anledning skyltat Brasov, med normal rumänsk plåtskyltning. OBS att destination och vagnsnummer finns på samma skylt. Vagnens skick är också normalt för ett accelerat tåg 🙁. Hursomhelst hittade vi en tom kupé i vagonul 1 🙂.
Första uppehåll 36 km öster om Timisoara: Buzias, en typisk station på landet. Härifrån utgår en sidolinje till Gataia.
Järnvägskarta på trainspotting Bükkes
Några av, några på..
..och avgång.
Stängda dörrar verkar inte vara något direkt krav, det är resandes ensak att inte trilla ut... Och det skramlar på en bit över hundra och med lite sinusgång kan det vara ganska läskigt att gå igenom tåget, eller ut från muggen...
Tågvägsklargöraren poserar vid västra ställverket i Sinia (gult = klart). Här gick vi på sidan för möte..
..med RM 814 bestående av en Desiriomotorvagn. CFR har köpt ett större antal Desirio för att modernisera fjärrtågstrafiken med "Rapid Motor" tåg.
Stationsbemanningen verkade vara rationaliserad till Tkl och ett biträde som fick cykla mellan de två ställverken i bangårdens ändar för att lägga växlar och fälla semaforer.
Och så bar det iväg ut på Banats bördiga slätter igen. Området ikring Timisoara är ett nästan helt platt tråkigt jordbrukslandskap. Men det finns ett ganska finmaskigt järnvägsnät med sidolinjer som har ett par tågpar om dagen, typiskt morgon, middags och kvällståg. Mycket på den rumänska landsbygden är som för 50 år sedan...
Accelerat tåg består typiskt av lok, en förstaklassvagn och ett antal andraklassvagnar..
..med åtta platser per kupé på galonsäten. Vagnarna är de vanliga DDR kupévagnarna (på rumänernas lott föll att bygga diesellok och godsvagnar).
Skicket på vagnarna kan väl betraktas som måttligt. Uppfattade det däremot som löpverk och broms underhölls. Hoppas jag...
Typiska CFR gardiner. OBS hur glaset hålls fast i kupédörr och kupévägg.
Under resan dök kontrollgruppen upp, och någon av intresse verkar man ha hittat. Omkontroller av biljetterna verkar vara vanligt hos CFR.
I den lilla järnvägsknuten Vintu de Jos gick vi av efter fyra och en halv timmes resa. I Vintu de Jos viker linjen mot Sibiu av från den elektrifierade stambanan Arad - Bukarest.
Ordergivning..
..och avgång. Vi fick i stället närmare tre timmar att filosofera över livet i en rumänsk by innan nästa tåg mot Cluj gick, då det var "period för arbete på linjen" och anslutande tåg inställt. Men den historien blir en annan gång.