Det här är en reseberättelse från en resa i januari 2025 jag visat i "järnvägsforum" på nätet men med några tillägg.
Del 1
Del 2
Del 3
Del 4
Del 5
Del 6
Del 7
Del 8
Del 9
Del 10
Del 11
Del 12
Del 13
Del 14
Del 15
Del 16
Del 17
Del 18
Del 19
Del 20
Del 21
Del 22
Linje 1 (grön på den här kartan, men brukar vara blå) öppnades 1987 och består av två fd. förortsjärnvägar som byggts ihop med en tunnel genom centrum och har strömförsörjning genom kontaktledning med 1500 volt likström.
Vi går av vid stationen Giza som är den närmsta till Pyramiderna. Redan innan spärrarna blir vi påhoppade av alla som erbjuder taxi, men vi tackar nej och siktar mot busshållplatsen. På gångbron ut från stationen träffar vi på en man med sin son i sjuårsåldern som också ska till pyramiderna och visar vägen mot bussarna.
Vår nyvunne vän frågade sig fram bland några bussar som stannar vid stora vägen västerut. Denna skojiga var tyvärr full, så det blev en vanlig tråkig Toyota Hiace i stället. På tvärlinjerna närmare Pyramiderna gick det mest gamla VW T2 bussar! (runda folkabussar alltså)
Man håller på att bygga ut tunnelbanan (kommande linje 4) och vägen mot Pyramiderna var avstängd och uppgrävd på flera ställen, så resan blev ganska lång och innehöll ett flertal omvägar i bostadsområdena för att runda byggroparna.
Uppsuttna får vi förslag på tre turer, kort, mellan eller lång, med olika priser. Mellan verkar lagom tycker alla. I vilken valuta vill vi betala? Jag betalar också i Euro säger vår vän, hmmm. Vi rider i väg mot entrén. Vår vän och hans son byter till häst och vagn istället för att rida två på en häst och försvinner mot en annan ingång för häst och vagn, hmm hmmm. Det ska fixas med inträden och annat, och vi ska få nya hästar på insidan entrén. Kanske inte riktigt hela historien vår vän berättade var sann, hmm, hmmm, hmm. Dags att förhandla om priset!
Efter ett toabesök, googling på turpriser och en mycket bestämd omförhandling innan vi går in genom entrén sjunker priset till drygt hälften vilket nog var rimligt. De är ganska skillade på att lura turister! Och vår vän la ned lite jobb på det...
Närmast är tre mindre namnlösa drottningpyramider, sedan Menkaurespyramiden som är den minsta (61 meter hög) av de stora pyramiderna. Bortanför ligger Khafrespyramiden (136 meter) som fortfarande har lite av täckstenen kvar på toppen, och längst bort Cheopspyramiden (138 meter) som är äldst och störst av de stora. 4000 år gamla.
Vår Horseman följde med och visade var bussen gick och hur man gör. Eftersom varken linje eller destination skyltas på något sätt pekar man med handflatan framåt, åt vänster eller åt höger för att visa om man ska med en minibuss som ska rakt fram, åt vänster eller åt höger i nästa stora korsning. Föraren svarar genom att på samma sätt peka åt det håll han ska köra... Pekar man med två fingrar behöver man två platser, tre fingrar tre platser osv. så behöver bussen inte stanna om den inte har tillräckligt många lediga platser (i minibussarna går det inte riktigt att stå, men de klämmer in 16 sittplatser).
Det tog lång tid innan det kom någon som skulle svänga höger, så efter en stund tog vi en gammal folkabuss några kvarter fram till den större korsningen och bytte buss där. En ganska lång resa i rusningstrafiken med omvägar för tunnelbanebygget, men tillslut kom vi tillbaks till i närheten av Metrostationen.
Linje 3 trafikeras av 7000-tåg byggda av koreanska Hyundai Rotem som har startat en joint venture med egyptiska NERIC. En verkstad har nyss öppnats i Port Said där tåg för den egyptiska marknaden ska byggas. Även 7000-tågen är 8-vagns tåg, 40 tåg är beställda.
Del 2, Pyramiderna i Giza
Denna morgon börjar vi med en kort promenad från hotellet till metrostationen Ataba i centrala Kairo.
Skyltningen i tunnelbanan är sådär (det finns faktiskt en skylt med "Ticket Office" i taket), men vi gör bara som alla andra. Det verkar enklare att köpa biljett i den manuella luckan än biljettautomaten, kön går snabbt och försäljaren pratar bra engelska. Knappt två kronor per biljett får vi betala.
En desinformationskarta över Kairos tunnelbana. Grenen till flygplatsen på linje 3 (röd på kartan) finns inte än, och linjefärgerna är helt omkastade mot hur de brukar vara... Vi ska i alla fall åka med linje 2 (blå på den här kartan) från Ataba (där blå och röd linje korsar varandra) till Giza i sydväst.
Linje 2 (blå på den här kartan, men brukar vara röd) öppnades 1996 och är en mer normal tunnelbana till stor del under jord och elektrifierad med 750 volt i strömskena.
Linje 3 (röd på den här kartan, men brukar vara grön) öppnades 2012 är tekniskt lik linje 2 men drivs på entreprenad av franska RATP Dev.
Så vi letar efter ett tåg mot El Monib. Det är skyltat på både arabiska och engelska, men utan linjenummer eller färger.
Såhär på förmiddagen är det ganska gott om plats i tågen. Linje 3 korsar i tunnel under Nilen från Kairo till Giza, förorterna väster om Nilen är formellt inte en del av Kairo utan en egen stad med närmare fem miljoner(!) invånare. Vid Kairos universitet går banan upp på ytan och följer sedan järnvägen söderut i ytläge.
Tåget vi åkt med är ett 6000-tåg. Dessa är byggda på 90-talet av japanska Kinki Sharyo med elutrustning från Toshiba till öppnandet av linje 2 och dess utbyggnadsetapper. De är 8-vagnståg med förarhytter endast i ändarna.
I Kairo finns det en hel del "riktiga" bussar, annars består kollektivtrafiken i Egypten främst av privata minibussar i linjetrafik som går när de är fulla. Dessa är inte särskilt bekväma men går ofta och relativt snabbt. Skyltningen är i stort sett obefintlig och utan att kunna arabiska är det lite klurigt att fråga sig fram. Men Google maps har ganska bra koll på dem i Kairo!
När vi närmade oss Pyramiderna gick vi av, och vår vän som visar sig vara från Libyen förhandlade ett pris med en tuk-tuk för att slippa gå den sista biten. Om vi vill dela en och ta oss dit "the arabic way"? Vi packade in oss alla fyra och sedan bar det iväg via stora gator och smågränder för att runda trafikstockningar. Lustig resa för typ en femma! Vi blir avsläppta i ett hörn utanför murarna där hästägarna för rundturer håller till. Ganska strax blir vi uppvisade på tre hästar, en var för oss och en för vår vän och han son.
Hästägarens "bror" möter upp på insidan entrén, som lämnar vidare till en annan "kusin", vår Horseman som det stod på Id kortet (BoJack dock...), med hästar och som ska rida runt med oss ett par timmar. Våra hästar följer ganska snällt efter honom, men lite kan man styra.
Vi börjar med att rida upp på höjden i områdets sydvästra hörn där man får en bra överblick. Det är ganska stora avstånd och hit hade man inte gärna gått till fots i sanden.
Vi rider ned och tittar på Pyramiderna en efter en, först Menkaurespyramiden. Som de andra är den byggd av kalksten, men nedtill klädd med granit från Assuan. Bygget avstannade när Menakure dog utan att vara helt färdigt.
Intill finns lämningar av Menakures begravningstempel. Här tillbad man den döde faraon (som ju var en gud) medan själva pyramiden var ett begravningsmonument.
En blick bort mot Khafrespyramiden. Den är den andra av de tre att byggas och något mindre än hans fars pyramid, men byggd på lite högre mark så att den ser större ut. På toppen finns lite av den släta täckstenen kvar. Ursprungligen var nedre delen täckt med röd granit och toppen med vit Turakalksten. På alla pyramiderna har täckstenen rasat ned och/eller tagits bort för att användas till andra byggen. Redan Ramses II tog sten från Khafrespyramiden för att bygga ett tempel.
Vi rider dit. Basen på pyramiden är 215 meter i kvadrat.
Stor gravhög...
Platsen för Khafrespyramiden är delvis nedhuggen i berggrunden. Vi rider runt på baksidan. I berget finns gravar uthuggna för framstående tjänstemän under faraon.
Vi fortsätter till Cheopspyramiden, eller Khufus pyramid,den första och största i Giza. "30 meter i fyrkant vid basen och ursprungligen 148 meter hög.
Uppställda av vår Horeseman för fotografering framför Cheopspyramiden.
Bredvid ligger tre mindre pyramider, Drottningarnas pyramider för Khufus mor, syster och fru.
Intill ligger Seshemnefer IVs grav i form av en Mastaba. Mastaba är en rektangulär murad gravhög med inåtlutande sidor, men inte så stor som en pyramid. Seshemnefer IV var inte någon farao utan en hög tjänsteman: chef för hovet.
Ett smalt schakt leder ned till gravkammaren som är uthuggen i berget under Mastaban. Lite Indiana Jones känsla att klättra ned...
I Mastaban finns ett tempel där en del inhuggna bilder från Seshemnefers liv och gärning.
Solen går i moln och ljuset blir ett helt annat. Från Seshemnefer IVs grav rider vi förbi fler Mastabor och gravar inhuggna i berget samt resterna av drottning Khentkaus I pyramid, en stegpyramid. Det börjar bli eftermiddag och vi lite mätta på gravar.
Vi sitter av och går och tittar på Sfinxen, som byggdes av faraon Chefren (Khafre) tillsammans med Khafrespyramiden (den mellersta av Pyramiderna). Man kan ana att de enorma tassarna och nedre delen av kroppen som varit begravda under sand klarat väder och vind bättre.
Turistbild!
Kattsvans i sten! Sfinxen var vårt sista stopp bland Pyramiderna, sedan red vi ut en bakväg, dricksade vår Horseman och gick in på hästägarens kontor för att betala. Och helt som en slump dök vår vän från vägen hit upp. Han och sonen hade också haft en fin tur till Pyramiderna! Hmmm, hmm. Vi valde att inte följa med dem och äta "the arab way" utan smet och gick några kvarter ned till stora vägen för att ta en minibuss mot Metron.
Metron (linje 2) går på bro en våning upp, järnvägen söderut i markplan och vägen korsar under den. På grund av byggarbetena för metrolinje 4 är ena väghalvan avstängd för trafik, det känns lite konstigt att kunna gå mitt i "motorvägen".
Vi går under järnvägen, tar vänster och kommer strax fram till metrostation Giza som ligger ovanpå järnvägsstationen Giza.
Linje 2 trafikeras till största delen med japanska 6000-tåg som det vi åkte hit med, men det finns också enstaka nyare koreanska 7000-tåg. Vi åker två stationer norrut till Cairo University och byter till linje 3.
Linje 3 har två grenar i väster, den södra vänder sedan maj 2024 här vid Cairo University. Vardera grenen har 9-minutstrafik och den gemensamma sträckan genom stan och österut 4,5 minutstrafik. Notera också att tågnumren anges på plattformsskylten!
Inte så spännande tåg, men rena och fina (än så länge). Linje 3 drivs på entreprenad av franska RATP Dev i 15 år från 2021.
Vi går av vid stationen Safaa Hegazy öppnad 2022. Vi befinner oss i den fina kairostadsdelen Zamalek mitt i Nilen på ön Gezira där ambassader och fina restauranger ligger.
En kväll till i Kairo
Efter en tidig middag tar vi en promenad längs stranden runt Gezira, på västsidan ligger många restauranger och vi stannar till för en kaffe. På östsidan en lagom oupplyst park där ungdomarna kan sitta på staketets pelare och hålla i hand eller till och med pussas...
Sveriges ambassad i Egypten! En lite fortliknande byggnad från -70 talet.
Vi fortsätter ned till Cairo Marriot Hotell. Entrén, lobbyn, restaurangerna mm. är det gamla Gezirah Palace hotell. Ursprungligen byggt av Ismail Pasha som ett palats 1869 och sedan 1894 hotell till och från, nu med ett par moderna tillbyggnader runt innergården.
Caféer, barer och restauranger är öppna även för dem som inte bor här, så vi sätter oss i "biljardrummet" och tar ett glas vin med lite tilltugg. Ungefär samma kostnad som middagen några timmar tidigare, men väl värt det.
En riktigt cool byggnad! Värd ett besök även om man inte tar sig råd att bo här.
Vi promenerar över Nilen i natten mot centrum och vårt hotell. Över själva bron finns det gångbanor, men anslutningarna i ändarna är riktigt läskiga bland bilar i hög hastighet. Vi gör som alla andra och överlever trots allt...
Under stadsmotorvägen 6:e oktoberbron (ett 20 km långt monster genom centrala Kairo) vid 26:e juli gatan i centrum ligger det en bussterminal där en massa små och stora bussar vänder. Visserligen nära till Metrostationen Nasser men hållplatsmiljön får gamla bussterminalen vid Slussen att kännas mycket mysig i jämförelse.
I centrum finns det många snygga art deco byggnader! Extra coola i nattljuset! Gatubelysningen är sparsam affärerna är väl upplysta.
Pensione Roma
I Kairo bodde vi på det charmiga men kanske lite väl slitna Pensione Roma.
Fina stolar och skåp! Vårt rum var ett av de lite bättre med egen dusch och toalett på rummet. Skicket på badrummet lämnade dock lite att önska. Kanske hade myggorna en koloni i de blöta hörnen där, eller kom de flygande utifrån?
Rummet hade även en balkong med fin utsikt. Dock lite otät dörr och Kairo är en högljudd stad... Otätheten hjälpte nog till med lagret av kairodamm som låg över hela rummet. Dammsugare verkar kan förresten inte känna till, bara våttorkning modell sprid ut allt. Hade rummet varit lite renare hade jag gärna kommit tillbaks.
En hel dela fina detaljer i inredningen. Och en cool men kanske lite läskig hiss i trapphuset.
Det är dags för oss att checka ut och lämna Kairo för den här gången.
Pensione Roma ligger på de översta våningarna i ett hus på Mohammed Farid
Gatan, med ingång från en sidogata. Från gatan är det inte helt lätt att hitta entrén, men det finns en vit skylt med grön text.