Egypten
Det här är en reseberättelse från en resa i januari 2025 jag visat i "järnvägsforum" på nätet men med några tillägg.
Del 1
Del 2
Del 3
Del 4
Del 5
Del 6
Del 7
Del 8
Del 9
Del 10
Del 11
Del 12
Del 13
Del 14
Del 15
Del 16
Del 17
Del 18
Del 19
Del 20
Del 21
Del 22
Vi skulle, enligt tidtabell, ha närmare fem timmar mellan planen i Warszawa så vi åkte in till stan för lunch och en promenad. Warszawa Chopin flygplatsen har numera järnvägsanslutning, SKM-linjerna S2 och S3 (som tillsammans ger kvartstrafik) vänder där liksom ett regionaltåg i timmen. En vanlig biljett för stadstrafiken gäller på tågen, helt utan passageavgifter eller spärrar. Väldigt smidigt.
S3 går på fjärrtågsspåren genom Centrum och stannar bland annat vid Warszawa Centralna medan S2 går på lokaltågsspåren med fler stationer och stannar i stället vid Warszawa Sródmiescie (Warszawa Centrum). Stationerna är förbundna med en gångtunnel.
Gissar att det här var förklaringen till förseningarna just den här dagen: avisning. Eller snare bristande kapacitet för avisning.
Visum kan man antingen krångla med i förväg genom att fylla i långa formulär med frågor på nätet, betala med buggiga betaltjänster och vänta dagar på svar. Eller lösa på plats. Det senare går till så att man går in på lämpligt växlingskontor(!) strax före passkontrollen och köper en "visumdekal" för 25€/25$. Denna klistrar sedan passkontrollanten in i passet lagom snett och stämplar utan vidare frågor. -Välkommen till Egypten!
Med lite flygförsening hade klockan med god marginal hunnit passera 23 då bussarna slutar gå. Att försöka ta ut kontanter i en bankomat och förhandla pris med en taxi vid flygplatsen i Kairo är en mycket egyptisk upplevelse. Många vill "hjälpa" en. Ganska påträngande "hjälpa" en. Att få någon att köra på taxameter härifrån är mer en teoretisk än praktisk möjlighet. Über finns i Kairo, men att inse vilken av alla buckliga bilar det är som just avbokade den bekräftade körningen är inte så lätt... Till slut förhandlade vi fram ett överpris för en bil till stan som i alla fall var lägre än passageavgiften på Arlanda och åkte till hotellet.
2022 infördes "turistpriser" för utlänningar som är c:a 10-15 gånger högre än för egyptier och araber (= utlänningar från grannländerna). Dessutom finns utlänningspriser bara för större stationer, om man ska till en närliggande station kan man få betala för en betydligt längre sträcka. Och biljetter till dessa högre priser går ännu inte att boka på nätet eller köpa i den vanliga biljettluckan utan man måste gå till en särskild biljettlucka för utlänningar.
I banhallen finns fyra säckspår utan rundgångsmöjlighet, så ett lok blir normalt "instängt" innanför vagnarna. Restaurangen ligger på en inglasad "hylla" över innersta delen av spåren med ett markant GE-muller som bakgrundsmusik och en aning doft av dieselloken på tomgång rakt under...
Kairos första tunnelbana öppnades från Al-Shohadaa söderut till Helwan 1987 och norrut till El Marg 1989. Den består av två förortsbanor som kopplats ihop med en tunnel genom centrum. Linje 1 är, till skillnad från de linje 2 och 3, elektrifierad med 1500 V kontaktledning och har långa plattformar och rätt långt stationsavstånd. Konstruerad med fransk hjälp och finansiering och är lite av ett mellanting mellan RER och Metro.
Vår buss visade sig vara en elektrisk buss med AC. Kinabygge. Bussarna har ambulerande konduktör, helt civilklädd men man känner igen honom på sedelbunten i ena handen... När vi började närma oss rätt gathörn gick vi av i trafikkaoset.
Del 1, Till Kairo
Denna resa började en fredagsmorgon med Pendeltåget till Arlanda, med både avgång och ankomst på minuten, smidig resa men ganska dyrt med passageavgiften på Arlanda. Sedan köa sig igenom diverse kontroller för att därefter vänta en god stund på planet som var ordentligt sent vid ankomst.
En dryg timme sena kom vi upp i luften över ett frostigt Stockholm.
Polska LOT känns klart bättre än SAS. Detta var "snacksen" som delades ut i economy class på väg till Warszawa.
Warszawa Sródmiescie har den Spanska lösningen för att öka kapaciteten. Det finns bara två spår, men tre plattformar och dörrarna öppnas på tågets båda sidor för att korta ned uppehållstiden och därmed öka banans kapacitet. Mittplattformen används för avstigning och sidoplattformarna för påstigning i respektive riktning (men numera kan man gå av och på på vilken sida man vill).
Löjligt men ändå lite roligt på plattformen på Warszawa Sródmiescie: en robot som använder kaffemaskinen och serverar kaffet...
Efter en stund, som blev lite kortare än tänkt på grund av förseningen, tog vi det punktliga SKM-tåget tillbaks till flygplatsen för att passera lite fler kontroller och vänta på nästa timmesförsenade flygplan. Apropå den jönsiga debatten om att tågen alltid är försenade och att man måste flyga i stället...
En lång och försenad flygresa senare kommer vi fram till Kairo och kliver ut i den ljumma egyptiska vinternatten. Dags för mer köer och kontroller.
Utsikt från hotellrummets balkong. Kairo är inte någon ren stad, det ligger ett tunt, eller ibland tjockt, lager av gult Kairodamm över precis allt.
Efter frukost tar vi en promenad genom Wust el-Balad, Centrala Kairo eller ordagrant översatt mitt i landet, den något nedgångna 1800/1900 tals staden med många vackra byggnader.
Det är lördag förmiddag och kairotrafiken flyter ganska väl.
Dagens första målet var Ramses stationen, Kairos centralstation, för att styra upp biljetter för den första av tågresorna. Ingången ligger till vänster, på stationshusets gavel, och börjar med en rudimentär säkerhetskontroll med bagageröntgen.
Stationsbyggnaden är ursprungligen från 1892, men moderniserad flera gånger och fick nuvarande utseende 2011. Vi tar rulltrapporna upp till övervåningen, förbi järnvägsrestaurangen och letar oss längst in i ett hörn där..
..biljettkontoret för utlänningar ligger. Syftet med "ordningstanten" i en fåtölj innanför dörren var obegripligt, men damen i den enda öppna biljettluckan pratade i alla fall engelska och var hjälpsam.
Färdiga med biljettbestyren satte vi oss på restaurangen på övervåningen och tog en förmiddagskaffe med tågutsikt. Ett ankommande VIP tåg från Alexandria är på väg in på spår 2 och till vänster står ett Russian AC tåg som snart ska avgå mot Alexandria.
Med kaffet uppdrucket och dagen planerad tar vi rulltrappan ned till stationshallen. Rakt fram anar man ingångarna till stationen med bagageröntgen, till höger biljettspärrar för att nå plattformarna. Går man i stället till vänster kommer man ut och ganska direkt till en nedgång till tunnelbanestationen Al-Shohadaa (Mubarak fram till 2011).
Kairo har en tunnelbana med tre linjer i drift, och ett par till under byggnad. Avgiften är reslängdsbasserad och på kartan visas biljettpriserna från
Al-Shohadaa. Med en gul biljett för 8 EGP (mindre än 2 kronor) får man åka upp till 8 stationer, vilket kallas "en zon" fast zonens utbredning beror på var man börjar åka och är alltid åtta stationer åt valfritt håll. (På skylten står det 9 stationer, men då räknar de med startstationen.)
Skyltningen är inte alltid helt lätt att följa, linjenummer/namn eller färger används sällan utan man måste hålla koll på vilken ändstation man ska mot. Men egentligen tydlig på både arabiska och engelska.
Och eftersom vi befinner oss i en militärdiktatur så har vi lite propaganda i tunnelbanan... Nuvarande president al-Sisi längst till vänster.
Vi åker tre stationer söderut med linje 1 till Sadat. Två vagnar mitt i tåget är reserverade för kvinnor!
Vi passerar ut genom spärrarna, som äter upp biljetten på franskt manér, och går upp på ytan.
Metro loggan är snygg! Tunnelbanestationen Sadat ligger vid Tahrirtorget.
Tahrirtorget som känns igen från TV bilderna på demonstrationerna under revolutionen 2011. Mycket bilar även en lördag, men ännu värre en vardag.
Några bilder till från Egyptiska muséet
En kort promenad från Tahrirtorget ligger det imponerande Egyptiska muséet. Muséer i Egypten har högre priser för (icke-arabiska) utlänningar, här är det 18 gånger dyrare.
Muséet täcker in den gamla egyptiska historien och här finns många föremål från olika utgrävningar i Egypten.
Och har en imponerande samling prylar i sten, gips, trä och guld...
Uppenbarligen skulle kvinnor vara ljusa enligt skönhetsidealet.
Hieroglyfer är både vackra och lite mystiskt spännande...
Välformade i trä.
En del föremål har dock flyttats till det nya Grand Egyptian Museum (GEM) i närheten av pyramiderna som (delvis) öppnade i oktober efter över 20 års byggnation. Det var förre presidenten Mubaraks projekt så det avstannade vid revolutionen.
Muséet är dock ganska dåligt skyltat och övervåningen är ett väldigt gammeldags museum. Känns lite som man ska tvingas hyra en guide för att få ut något. Turister är till för att tjänas pengar på.
En välbevarad kista. Tutanchamons dödsmask i guld var klart imponerande (den skulle ha flyttats till GEM redan, men det hade som tur för mig inte blivit av), men där fick man absolut inte fota.
Kväll i Kairo
Efter middag på en lustig restaurang med djungeltema någorlunda nära Egyptiska Muséet och en promenad genom centrum tog vi en buss mot "Islamska Kairo"/gamla stan. Hållplatserna får man gissa var de är och skyltningen på bussarna är enbart på arabiska, inklusive linjenumren. Men Google maps har bra koll!
Ganska mycket Kairo! Fula motorvägsbroar, gärna i flera plan, uppe i luften och lite trafikkaos på marken under med en massa bilar som man efter bästa förmåga får kryssa emellan.
Men går man in ett kvarter från den stora genomfartsgatan blir det trevligare. Här i basarkvarteren är det full fart även på kvällen.
Lite olika lustiga varianter på juldekorationer. Men snögubben kändes lite felplacerad...
Inte enda jultomten som spelade saxofon... Begriper inte riktigt kopplingen.
Vi slog oss ned på ett kafé och tog en, med lokala mått, orimligt dyr kopp te och tittade på folklivet en stund. Trevlig del av stan!
Sedan promenad mot hotellet via omväg. Många uteserveringar och med ganska högljudd underhållning. Och kvarter där man tillverkar tofflor. Eller kvarter där man säljer belysning. Eller.. Kairo känns som en ganska trygg stad, i alla fall i centrum.
Ändstationen för några busslinjer vid Ataba i centrum. Två rader med bussar som väntar under en byggnad. Dessa små bussar gissar jag är privat drivna.