Pepparkaksloksbygge
Tillverkning av brunlok
December 2020 var en riktigt tråkig månad
Man börjar med att samla några glada vänner och en flaska glögg vid köksbordet..
..sen är det dags att fundera, konstruera och klippa ut mallar ur rutigt papper. Skalan valdes efter att takets välvning skulle stämma med glöggflaskans storlek...
Det är inte så noga, men för att få rätt känsla bör proportionerna vara någorlunda rätt. Lagom ingenjörsmässigt kan man googla fram en D-loksritning på nätet och mäta med linjal på telefonen, räkna om med faktorn 4,67 och anpassa lite lagom till papprets femmillimetersrutor.
Därefter dags att kavla ut degen lägga på pappersmallarna och skära ut degbitar. Stora bitar är svåra att flytta över till plåten utan att de blir skeva så man kan behöva kavla en större degbit och skära till på plats på plåten.
En erfarenhet är att man behöver fundera på bitarnas tjocklek, dels så att bitar bredvid varandra blir lika tjocka dels att vissa bitar kan behöva göras tjockare än normalt för att hålla och/eller för att inte bli brända. Jag var rädd att bränna de smala delarna mellan fönstren och råkade grädda för kort tid, och då blir delarna inte tillräckligt hårda utan böjer sig långsamt. Vilket man märker några dagar efter det hela är färdigt. :-(
Pepparkakan är ganska mjuk precis när den kommer ut ur ugnen, men hårdnar efter 30 sekunder eller så. För att göra runda/välvda delar kan man grädda en del platt på plåten och snabbt böja den kring något när den är färdiggräddad. Taket till loket böjde jag över glöggflaskan...
När alla delar är klara kan man börja bygga! Förhoppningsvis går det att montera i den ordning som man tänkt vid konstruktionen så det blir rakt. Smält socker (i en stekpanna) är bra lim, men man kan bränna sig ordentligt...
Det passade ihop! Med en vass kniv gradar man av ojämnheter så det inte ser "fransigt" ut och justerar småfel. Med ett rivjärn planar man av längre bitar så de passar ihop. Taket krävde en del bearbetning för att passa hela vägen längs korgens sidor. Eftersom ett lok inte har något taköverhäng som på ett vanligt pepparkakshus så syns det väl om det inte riktigt passar!
En smärre konstruktionsmiss gick att åtgärda genom att anpassa invändigt med en vass kniv. Här ser man också att små glipor går att gjuta igen med smält socker inifrån. Smådelar och dekorationer kan man sätta fast med kristyr men eftersom den tar mycket längre tid att stelna får man ställa delarna i en riktning så det ligger still.
Med lite kristyr och Nonstopp börjar det likna något. Men fortfarande saknas..
..strömmavtagarna, som gör mycket av karaktären på ett ellok. De består av lite bräckliga smådelar som var pilliga att sätta ihop med det gick bättre än vad jag befarat.
Så var det färdigt. Det blev lite mer komplicerat och lite mer jobb med D-loket än jag tänkt från början... Men pepparkaka är ett roligt och lite lagom beständigt material att leka med för små och stora barn!