Några bilder från Jordanien och Israel

Det här är några bilder med text som jag tidigare visat i Svenska Järnvägsklubbens webforum "Postvagnen".
Bilderna är från maj 2019.

Resor Hem


Grus i sandlådan

black
Jordanien består till stor del av öken... Det går järnväg genom nästan hela landet från gränsen mot Syrien i norr till Akaba (Aqaba) i söder. Järnvägen är smalspårig (1050 mm spårvidd) och drivs av två separata förvaltningar, men båda är mer eller mindre utan trafik.

Karta och bilder från en britt som åkt hela sträckan med utfärdståg 2017.

black
Norra delen Syriska gränsen - Amman - Abaid ägs och drivs av Hedjaz Jordan Railway. Fram till inbördeskriget i Syrien gick person- och godstrafik norrut från Amman, medan trafiken på sträckan söder om Amman dött ut redan tidigare. Dessa fyra första bilder är från den sträckan, tagna genom fönstret på en buss.

black Viss sporadisk turisttrafik körs från Amman till Al-Jiza i förorterna, främst för skolklasser och liknande, och på stationen i Amman finns ett järnvägsmuseum. I övrigt drivs ingen trafik, men järnvägen är inte nedlagd utan många stationer mm. är bemannade...

black
Kungen hälsar!

black
Södra delen Abaid - Ma'an - Batn Al-Goul - Akaba drivs av Aqaba Railway (som bildades 1979) är moderniserad, och har till för några år sedan transporterat Fosfat till hamnen i Akaba. Sträckan norr om Batn Al-Goul arrenderas av Hedjaz Jordan Railway (som äger banan), medan sträckan från Batn Al-Goul till hamnen i Akaba som byggdes 1975 för fosfattrafiken ägs av Aqaba Railway. Kring 2015 upphörde trafiken från de norra gruvorna och bara trafiken Hedjas - Akaba återstod, i stort sett den nybyggda banan. Men det gick ändå 4-5 tågpar om dagen med 30 vagnar, så ganska stor trafik. Någon gång 2018 - 2019 ungefär (har inte hittat något trovärdigt datum) öppnades den nya hamnen i Akaba som inte nås av järnvägen och då lades transporterna över på lastbil. Bilden ovan är från sträckan till Akaba som byggdes på 70-talet.

black
Vid stationen Wadi Rum stod ett diesellok (GE U17C), ånglok och några vagnar för turisttåg. För grupper körs turisttåg med överfall av beduiner en kort sträcka i närheten. Tågen dras/skjuts med diesel och ångloket har rökmaskin och högtalare...

black Grus i sanden! Ett antal lastade ballast vagnar stod också på stationen i Wadi Rum. Det finns planer på att förlänga banan till den nya hamnen i Akaba (kräver en ganska lång tunnel pga. topografin) som ligger nästan vid Saudiska gränsen och upp till containerhamnen. Dels för fosfat- och dels för containertrafik till en "dry port" i Ma'an. Något oklart om det samtidigt ska innebära en breddning till normalspår eller till en början vara smalspår.

black
Anledningen att besöka Wadi Rum är annars naturen, klipporna i den röda sanden är häftiga! Väl värt ett besök...


Ny bana

black
Ett tåg på den nya höghastighetsbanan Tel Aviv - Jerusalem passerar en av de många broarna på linjen som öppnat ett halvår tidigare.

Första biten från Tel Aviv till Ben Gurion Airport öppnade redan 2004, och därifrån till Jerusalem - Yizhak Navon 2018 som Israels första elektrifierade järnväg. Höghastighet är att ta i, sth på banan är inte mer än 160 km/h. Men det räcker för att köra från Jerusalem till flygplatsen på 22 minuter och
Tel Aviv på 32 minuter, medan gamla banan tar 75 minuter. Den nya jerusalembanan är inte okontroversiell, den går delvis på/under ockuperat palestinskt territorium.

black
Här vänder ett Jerusalemtåg vid Ben Gurion Airport. Israel Railways har köpt 62 TRAXX P160 AC3 lok som används tillsammans med samma tvåvåningsvagnar och manövervagn som annars dras av diesellok. Israel Railways har också beställt 60 elektriska tvåvånings motorvagnståg från Siemens.

2019 gick eltågen bara fram och tillbaka mellan Ben Gurion Airport och Jerusalem - Yizhak Navon en gång i halvtimmen, den enda sträckan som var färdigelektrifierad. Nu är det elektrifierat genom Tel Aviv så att tågen kan gå till förortsstationen Herzliya på andra sidan staden. Ett program för elektrifiering (25 kV AC) av i stort sett hela järnvägsnätet pågår och ska vara klart i mitten på 2020-talet.

black
Den något bedagade busstationen i Eilat från gatan. Precis till vänster om bilden ligger säkerhetskontrollen, och taggtrådsstängslet skiljer dem som passerat kontrollen från dem utanför. Torget framför busstationen har liksom blivit över.

Femte maj 2019 skulle vi åka från Eilat allra längst i söder till Nasaret i norra Israel. Planen var att ta bussen genom Negevöknen till Be’er Sheva där tågen mot norr vänder (det går också enstaka tåg därifrån till Dimona), och därifrån ta tåget till Haifa. Men kvällen innan hade Israel börjat flygbomba Gaza, och Hamas börjat skjuta raketer mot Ashkelon och Be’er Sheva. Inte bra...

black
Plattformssidan av busstationen. Såhär på morgonen var det förfarande behagligt i solen utanför den luftkonditionerade vänthallen.

Att åka till en stad under raketbeskjutning för att byta till tåg verkade inte vara någon bra idé.

black
Istället fick det bli en av de få bussarna från Eilat till Jerusalem via Dödahavskusten (som tar längre tid än via Be’er Sheva), den väg norrut från Eilat som ligger så lågt bort från Gaza som möjligt.

black
Först en lång sträcka genom öknen, som faktiskt är ganska vacker. Det finns mer att titta på i en öken än man först tror...

black
Sedan längs Döda havet. På andra sidan Jordanien. 60 km av denna väg går egentligen genom Västbanken, men helt inom område C som är under israelisk militär kontroll.  


Resor Hem Upp