Det här är bilder med text, i lätt bearbetad form, jag tidigare visat i Svenska Järnvägsklubbens webforum "Postvagnen". De är visade vid olika tillfällen så "berättelsen" hänger bara löst ihop. Resan gjordes i månadsskiftet maj - juni 2017.
Alla resor börjar någonstans, och den här började som så många andra vid Solna station. Det är på kvällen tisdagen den 23:e maj 2017 efter en stressig jobba-klart-det-sista-innan-semestern dag.
Framme på Arlanda C. Reskamraterna J och Y har varit här ett bra tag innan.
Snabbt incheckning och ombordstigning på en av Aeroflots Suchoj Superjet 100. Första gången jag flugit Suchoj.
På 20.10 avgången till Moskva bjöd Aeroflot på en macka och en frukt med kaffe och/eller alkoholfri dryck. Alkohol är numera strängt förbjudet på Aeroflot.
Framme på Moskva Sjeremetevo. Väl nere taxade man halvvägs till St Petersburg, tror jag, och sedan blev det en sightseeingbusstur för att se hela flygplatsens staket mot omvärlden. Så framåt midnatt var vi framme i terminalen och kunde passera pass- och tullkontroll.
På grund av den sena ankomsttiden fick det bli en taxi till hotellet. Något har hänt sen sist, taxichauffören pratar några ord engelska, kör lugnt och sansat, bilen har både taxameter och wayfinder. Men vi förstås i Moskva och inte landsorten.
Morgonen efter när det är ljust kan vi njuta av utsikten från hotellrummet.
Det flådiga hotellet sett från gatan.. Men helt okej och med gångavstånd till Paveletskij vaksal som vi skulle åka ifrån på kvällen.
Moskva har ett ganska stort spårvägsnät, c:a 180 km, 45 linjer och 800 vagnar, som drivs av Mosgortrans.
Buss och spårvagnskarta över centrala Moskva 2017.
Det mesta av spårvägen i centrala Moskva ersattes med trådbussar (och tunnelbana) under sovjettiden, och den enda spårvägssträckan i centrum är den svarta på kartan ovan med linjerna A, 3 och 39. I stället byggdes spårvägsnätet ut i förorterna. På 90-talet följde en nedläggningsvåg av spårvägslinjer i utkanten av centrum, men nu har man satsat på nya vagnar. 70 Polska PESA Foxtrot 2015 (resterande 50 vagnar kunde man inte betala för när Rubelns värde halverades i samband med sanktioner efter invasionen av Krim). 300 ryskbyggda Vityaz-M låggolvsledvagnar levererades 2017 - 2019, och fler nya vagnar är på gång.
Trådbussnätet i Moskva har i stort sett lagts ned sedan 2017. Till stor del ersatta med dieselbussar, men till viss del med batteribussar. Delvis i samband med "uppsnyggning" av gatorna, men en drivkraft verkar vara att sälja marken för de centralt belägna trådbussdepåerna.
En spårvagn på linje 3 i centrum. Hållplatser utan refug i gatan är vanligt.
Entrébyggnaden till Novokuznetskaya tunnelbanestation på linje 2, öppnad 1943.
2017 gick många Tatra T3 i trafik. Moskva var (förstås) första stad i Sovjetunionen att få tatravagnar 1963, över 11 000(!) vagnar importerades från Tjeckoslovakien fram till 1987. Eftersom man inte kom överens om priset för modernare vagnar fortsatte man producera den (på 80-talet) omoderna vagntypen.
Interiören i vagnen ovan. T3 vagnar byggda för Sovjet skiljer sig något från "europeiska" vagnar med bland annat helt sluten förarhytt.
En KTM-19 vagn (vagntyp 71-619 enligt den "enhetliga typbeteckningen") lastar vid en förortshållplats.
KTM-19 är en 15 meter lång fyraxlig höggolvsvagn som byggdes mellan 1999 och 2012 av Vagnfabriken i Ust-Katav (KTM). Många KTM-19 vagnar har sålts till "landsortsstäder" och ersatts med nya Vityaz-M ledvagnar.
Innanför framdörren, där påstigning sker, fanns ett vändkors med biljettmaskin. Dessa togs bort 2018 och påstigning i alla dörrar infördes vilket har kortat körtiderna. De nya ledvagnarna har haft påstigning i alla dörrar från början.
Två vagnar möts vid Plosjtjad Ilitja, där man kan byta till tunnelbanan.
Vi tar oss ned i Moskvas tunnelbana, Europas största räknat i antal passagerare, med tolv linjer och 223 stationer.
Där olika linjer korsar varandra anses stationerna oftast vara separata med egna namn, som i det här fallet, och stationerna ligger då långt isär och är förbundna med gångtunnlar. Stationen på linje 8 heter Plosjtjad Ilitja och stationen på linje 10 Rimskaja.
Moskvas tunnelbana är känd för de pompösa stationerna i "Stalinarkitektur" med målningar och kristallkronor, men stationer byggda under andra halvan av 50-talet och senare har en enklare utformning. Många stationer har olika former av konstnärlig utsmyckning, som här på station Rimskaja.
Linje 10 är den senaste i systemet och öppnad 1995, Rimskaja station var med från början. Sedan har linjen förlängts i båda ändar med senaste utbyggnaden 2018.
Linje 8 med station Plosjtjad Ilitja som korsar här öppnades 1979.
Vi kliver på ett tåg och åker in mot centrum.
Med tunnelbanelinje 10 åker vi till Trubnaya, som ligger vid Boulevardringen i centrum.
Station Trubnaya öppnades 2007, och 2010 förlängdes linjen vidare norrut till Mar'ina Roshcha.
Nedgången till station Trubnaya ligger i en monumental park vid Trubnaya Ploshchad.
Vi promenerar västerut längs Petrovsky Boulevard som är en del av Boulevardringen, ett antal gröna boulevarder runt centrum som anlagts på den tidigare stadsmurens plats.
Stor man.
Traditionen består. Längs Boulevardringen finns många statyer, men socialismens hjältar har ersatts med andra.
På senare år har staden Moskva lagt mycket pengar på att "snygga upp" centrum och göra gator och parker mer inbjudande att gå och vistas på. Centrala Moskva är trevligt. Tyvärr har en del i uppsnyggningen varit att ta bort trådbussarna och ersätta med dieselbussar.
Kino Rossia. Bio..
Izvestija (ИЗВЕСТИЯ) var regeringens tidning i Sovjet (Pravda var kommunistpartiets), och finns fortfarande kvar som en regeringstrogen landsomfattande tidning.
I botten på Izvestijahuset hittade vi en sjyst restaurang för lunch. Den låga ryska rubeln gör att även hippa ställen i centrala Moskva blir billiga..
Vi fortsätter Tverskaja ned mot Röda torget. I huset till höger finns en Armenisk restaurang och butik där man kan köpa armeniska specialiteter, bland annat konjak vilket kan vara trevligt på en lång tågresa..
Churchill, som får anses vara en erfaren konsument, ansåg att armenisk konjak var överlägsen den bästa franska. Efter Jaltakonferensen skickade Stalin kontinuerligt lådor till London så det räckte till en flaska om dagen åt Churchill... Även en femårig Ararat är bra.
Statliga historiska muséet och till vänster om det uppståndelseporten som återuppbyggdes 1994 - 96, den ursprungliga revs 1931 för att inte hindra större militärfordon vid parader på Röda torget.
Vid Röda torget finns Statliga historiska muséet..
..Lenin mausoleet (inskriptionen ЛЕНИН kan man ha i minne om man vill komma ihåg de "omvända" kyrilliska bokstäverna) framför muren till Kreml..
..GUM (Statliga Varuhuset, finns i fler städer, men det här är det "riktiga")..
..och Vasilijkatedralen (numera filial till Statliga historiska muséet).
Vasilijkatedralen är inte särskilt stor, men ändå en av de byggnader som gjort störst intryck på mig. Bilderna med de färgglada kupolerna på barndomens Kefirpaket satte någon sorts spår i huvudet på den lille Johan. Vid mitt första besök i Moskva bodde jag på det legendariska, ökända numera rivna, Hotell Rossija där man kunde ana Vasilijkatedralen från rummet med ett par bilramper i betong till hotellets entré som fond.
Moskvafloden med Kreml till höger. Mitti bilden med gyllene kupol är Kristus Frälsarens katedral, den ursprungliga sprängdes 1931 för att ge plats åt Sovjeternas palats, som aldrig blev av, och en ny katedral byggdes efter kommunismens fall 1995 - 2000.
En lite cool sightseeingbåt. Det går en del rundtursbåtar på Moskvafloden.
Efter en dag i Moskva var det dags att ta spårvagnen tillbaks till hotellet och hämta upp packningen. Några hundra meters promenad till stationen med stopp vid en mataffär för proviantering.
Paveletskij Vaksal är en av de stora säckstationerna i Moskva. Härifrån går en hel del pendeltåg till områdena söder om Moskva, Aeroexpress till Domodedovo flygplatsen (en av de tre stora i Moskva) samt fjärrtåg till Volga och delar av södra Ryssland. Stationen som ursprungligen kallades Saratovskij Vaksal (Saratov stationen) öppnades 1900, och moderniserades grundligt 1980 - 87.
Torget framför stationen är er sedan länge en bygg-grop för ett avsomnat bygge av en underjordisk köplåda, som gör det svårt att få en överblick över vart man ska när man kommer ut från stationen. Ännu svårare är det att få en bild av den vackra stationsbyggnadens fasad.
I anslutning finns också två tunnelbanestationer som heter Pavletskaija, en på den nordsydliga linje 2 och en på linje 5, ringlinjen som binder ihop flertalet av järnvägsstationerna.
Väntsalen på Moskva Paveletskij en vardagkväll i maj 2017.
Bagaget kan man förresten få hjälp med av konkurrerande privata alternativ...
Spårsidan av stationsbyggnaden är mer 1987. Jag gillar MOSKVA skylten!
Tåg 009Г «Saratov» Moskva - Saratov står nedbackat till plattform och tar ombord passagerare. Biljetten kontrolleras en första gång av provodnik/provodnitsan som finns i varje vagn redan vid ombordstigning (så att man har bokat och är i rätt vagn), även här är e-biljett i telefonen eller en utskriven A4 det vanliga numera.
RZD har numera också gråa tåg, gråa uniformer, gråa skyltar och grå himmel ;-). Tycker det ser ganska sobert ut ändå, och den röda accenten gör det lite roligare än Stora Järnvägens design här hemma.
Vårt tåg mot Saratov inväntar avgångstid på Moskva Paveletskij med ett EP2K lok främst. Det är ett sexaxligt (Co Co) persontågslok med sth 160 km/h för 3 kV likström, byggda sedan 2007 men har om jag förstått det rätt inte asynkronmotorer utan klassiska likströmsmotorer (seriemotorer).
Gången i den ganska nybyggda kupe (= 2:a klass) sovvagnen från "vagnbolaget" Trans Class Service (TKC).
Ryska vagnar är byggda med samma koncept som alltid, platsnumren stämmer med en 40 år gammal vagn, sopkorgen och toaletterna på samma ställen, samma "radio kupé" och lilla kupé för provodniken i ena änden med samovaren snett över korridoren. Samovaren och pannan har sedan länge elpatron ifall tågvärme finns kopplat, men annars går det bra att elda kol (och skräp..) för värmen och axelgenerator för batteriladdning (även till AC). Material, färg, utförande och detaljer är olika, men samma koncept som alltid. Enstaka nya vagnar har motoriserade dörrar, men fortfarande krävs en provodnik ("vagnvärd") som öppnar dörren och fäller undan locket över trappen. Men en sorts trygghet att tågen är lika som alltid oavsett vilken ände av den forna unionen man är..
Å andra sidan är på motsvarande sätt inredningen i ett flygplan alltid likadan som inredningen i ett flygplan.
Vi hade bokat i en vagn där måltid/middag ingick i priset. Denna visade sig vara en flygplansmässig papplåda med en aluminiumform mat, inplastad brödbit, kex, ost, smör och en flaska vatten att balansera på det lilla bordet i kupén.
Några alternativ fanns att välja på, det här är halvljummen kyckling och ris. Egentligen inget fel på smaken, men det hade varit roligare att käka i restaurangvagnen.
I en förstaklassvagn (CV/spalny vagon) skulle motsvarande mat ha serverats på porslin i kupén.
Solen går ned bakom kullarna en bra bit söder om Moskva. Södra Ryssland är grönt och frodigt.
Tåg 009Г «Saratov» är det snabbaste tåget på sträckan, och det går non-stop från Moskva till Uzuonovo med ankomst dit 21.26.
Tåget Moskva - Saratov gör 26 minuters uppehåll för lokbyte i Uzuonovo 160 km söder om Moskva. Under tiden tar några av resenärerna tillfället i akt för att sträcka på benen på plattformen.
Här byter elektrifieringen system och det likströmslok som dragit tåget hit från Moskva byts mot detta växelströmslok.
EP1M (ЭП1M) är ett tri-Bo (axelföljd Bo Bo Bo) lok för 25 kV/50 Hz med sth 140 km/h, 408 lok är byggda sedan 2007 och avsedda för enmansbetjäning. De flesta ryska lok är dock fortfarande tvåmansbetjänade. EP1P är motsvarande lok växlade för 120 km/h.